Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

týnan

(v.)
Grammar
týnan, p. de
Entry preview:

, render a person inaccessible :-- Týne hine Dryhten ðam ðe sár sprece sáwle mínre may the Lord shut His heart to him that speaks evil against my soul, Ps.

gærs

herbagea herb, plant the bladepasture, grazing the grass-covered ground

Entry preview:

L. 4, 32. the blade of corn Mið ðý gewóx brord ł níwe gers, and wæstm worhte cum crevisset herba, et fructum fecisset, Mt. L. 13, 26. Eorðo wæstmas ǽrest gers (herbam), æfter ðon ðone ðorn, Mk. R.

æt-sacan

(v.)
Grammar
æt-sacan, p. -sóc, pl. -sócon; pp. -sacen; v. a. n. [æt, sacan to charge, accuse]

To denydisownabjurenegaredetestariabjurare

Entry preview:

Ðá ætsóc he at ille negavit, Mk. Bos. 14, 68: Lk. Bos. 22, 57. Ðá ætsóc he and swerede tuve cœpit detestari et jurare. Mt. Bos. 26, 74. Ðá ongan he ætsacan and swerian Ille autem cœpit anathematizare et jurare, Mk. Bos. 14, 71

Linked entry: sacan

lísan

(v.)
Grammar
lísan, lýsan; p. de

To loosenreleaseredeemdeliver

Entry preview:

To loosen, release, redeem, deliver Mín sáwl ða ðú sylf lýsdest anima mea, quam redemisti, Ps. Th. 70, 21. Se sylfa cyning mid síne líchoman lýsde of firenum, Exon. 25 b; Th. 74, 22; Cri. 1210. Gif hé ða hand lésan [álýsan, MS. H; lýsan, MS.

Linked entries: lésan lýsan

tilia

(n.)
Grammar
tilia, tiliga, an; m.
Entry preview:

Ðá sende hé to ðam tiligum (tilium, MS. A. ad agricolas) his þeów . . . Ðá cwǽdon ða tilian (coloni) . . . Ðæs wíngeardes hláford fordéþ ða tiligean (tylian, MS. A. colonos ), Mk. Skt. 12, 2, 7, 9

Linked entry: tiliga

ge-wealdan

Entry preview:

Wið feóndseócum men, þonne deófol þone monnan innan gewealde mid ádle when a devil possesses a man, Lch. ii. 136, 25, <b>III a.

ranclíce

(adv.)
Grammar
ranclíce, adv.
Entry preview:

C. 35; Th. ii. 358, 6. boldly (v. ranc, III) Ymbe ða feówer tíman wé wyllaþ cýðan iungum preóstum þinga ðæt hig mágon ðé ranclícor ðás þing heora clericum geswutelian, Anglia viii. 312, 18

ge-mercian

(v.)
Grammar
ge-mercian, p. ode; pp. od

To mark outsignāre

Entry preview:

To mark out; signāre Man hæfde ða buruh mid stacum gemercod the city was marked out with stakes, Ors. 5, 5; Bos. 105, 28. Gemercadon ðone stán signantes lapidem, Mt. Kmbl. Lind. 27, 66.

Linked entry: ge-mearcian

brytsen

(n.)
Grammar
brytsen, gen. dat. acc, brytsene; pl. nom. gen. acc. brytsena; dat. brytsenum; f.

to breakA broken part, fragmentfragmentum

Entry preview:

[brytan to break] A broken part, fragment; fragmentum Hí námon ða láfa, twelf wilian fulle ðæra brytsena tulerunt reliquias, duodecim cophinos fragmentorum plenos, Mt. Jun. 14, 20: Jn. Bos. 6, 13. Of ðám brytsenum de fragmentis, Mk. Bos. 8, 8.

yfele

(adv.)
Grammar
yfele, adv.
Entry preview:

Nis nán ðe on mínum naman mægen wyrce, and mæge raðe be yfele specan ( male loqui de me ), Mk. Skt. 9, 39. Oft feala cwǽdon feóndas yfele dixerunt inimici mei mala mihi, Ps. Th. 70, 9

frignan

(v.)
Entry preview:

, v.l.) hwæþer áht óþres sý, Gr.

fulwiht-bæþ

(n.)
Grammar
fulwiht-bæþ, es; n. [MS. ful-wihte; bæþ, es; n.]

A bath or font of baptismbaptismi fons

Entry preview:

Mon ðæt cild brohte to dam hálgan þweále fulwihtebæþes they brought the child to the holy washing of the baptismal font, Guthl. 2; Gdwin. 10, 18

-dǽde

(suffix)
Grammar
-dǽde, v. ár-, earfoþ-, eáþ-, íþ-, mán-, unriht-, yfel-dǽde.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

ge-feormian

(v.)
Grammar
ge-feormian, p. ode; pp. od. v. a.

to entertainharbourreceive as a guestfeedcherishsupportsusciperehospitio suscipereepularefoverecurareto feed ondevourvescicomedereto cleansefarmcleanse outmundare

Entry preview:

Hát gefeormian mín blód bid [them] wipe away my blood, Blickl. Homl. 183, 26

wrítere

(n.)
Grammar
wrítere, es; m.

a draughtsmanpaintera writerscribecopyista writerauthora scribe

Entry preview:

Siððan mín on Englisc Ælfréd kyning áwende worda gehwelc, and his wríterum sende súð and nord ; héht him swelcra brengan bi ðære bisene, Past. pref. ; Swt. 9, 14. Ðe læs ðe wé þurh gýmeleásum wríterum geleahtrode beón, Homl.

Linked entries: ge-wrítere wrítan

sáwan

(v.)
Grammar
sáwan, seów, séw; sáwen.

to sowto sowimplant

Entry preview:

lit. to sow (seed in a field) Túncersan ðe mon ne sǽwþ, Lchdm. ii. 22, 13. Weard sáweþ on swæð mín, Exon. Th. 403, 11; Rä. 22, 6. Hig ne sáwaþ non seminant, Lk. Skt. 12, 24. Hláford hú ne seów (seówe, MS.

Linked entries: a-sáwan be-sáwan

ge-unnan

Entry preview:

Gewunna ł sella ( exhibebit ) ðon tuelf hergas engla, Mt. L. 26, 53. God hæfð geunnen ðone wurðmynt his gecorenum, Hml. Th. i. 366, 16. Hí habbað geunnen twá land in tó ðǽre hálgan stówe, C.

hwanan

Entry preview:

., hwona, R.) mæg ǽnig man þás mid hláfum on þisum wéstene gefyllan?, Mk. 8, 4. Huona (hwǽr, W. S.) byge ué hláfo?, Jn. L. R. 6, 5. Hwanon hæfst þú lífes wæter?

CNYSSAN

(v.)
Grammar
CNYSSAN, cnysan; part. cnyssende; p. cnyssede, cnysede, cnysde, cnyste; pp. cnyssed

To presstroubletossstrikedashbeatovercome; premeretribularepulsarecontunderevincere

Entry preview:

MS. 28a, 6

Linked entries: a-cnyssan cnyss

ge-swígan

(v.)
Grammar
ge-swígan, p. de.
Entry preview:

L. 12, 23. trans. to make silent, silence; pp. ge-swíged tacitus -Aldum geswíga ðá tunga senis mutare (as if connected with mutus, cf. l. 9) linguam. Mt. p. 1, 5.